2014 > 08

Hur det är att äga en flattig, vimsig, flamsig, vild, tokig, hoppig, studsig flatcoated retriever.

Många tror verkligen att det är en skit jobbig hund att äga. Jag va själv lite rädd för att skaffa mig en flatcoated. Jag tittade på golden först, men tycker den rasen har blivit sönder avlad och det är så sjukt svårt att hitta en bra linje. Tittade på labradorer, men samma sak där. Och då fick jag tipset på en flatcoated retriever samt så fick jag träffa några stycken. Jag gick då hem, sökte igenom halva internet och läste all information som fanns om just rasen. Ju mer jag läste om rasen, ju mer blev jag intresserad. Så bestämde jag och min dåvarande sambo att vi skaffar en flatcoated.

Och jag må då säga att det är absolut ingenting jag ångrar idag. Många säger att det är en jobbig, hoppig, studsig hund. Ja visst är den lite gladare än andra raser, men hunden blir vad du gör den till. PRECIS som med vilken hund som helst. Håller du på att jobbar med hunden varjedag, några timmar om dagen så självklart kommer den att kräva mer för att vara nöjd och utvilad.
Och speciellt en flatcoated så står det i rasboken att man ska träna passivitet med den. Och det tycker jag är upp till varje individ. Som min äldsta så behöver jag inte det, hon tar det cool lugnt med det mesta. Medans den yngre behöver vara passiv för att lära sig att det inte ALLTID händer något liksom. För tar jag ut den äldre och tränar och den yngre får sitta kvar så SKRIKER hon. “Varför ska dom få ha kul och inte jag“ tänker hon. Men som sagt, man får alla olika individer. 
Idag har jag 2 stycken tikar, och det är absolut inte den sista. Planerna för nästa hund är redan på gång, bara jag har en karl och ett hus så blir det en till hund. ;)
Och jag tycker att mitt liv, mina dagar är så mycket mer händelserika med 2 hundar. Kanske inte bara för just att jag har flattar, men att jag har 2 livliga hundar. Ett liv utan hund? Nej jag kommer aldrig tänka tanken!

Kommentera inlägget? Tryck här »

Från att vara så glad, och allt känns på topp igen till att bli ledsen och få en chock. En stor smäll, rakt i ansiktet. Hur kan det bli så? Jag ska inte gå in i detaljer, för det tycker inte jag att alla läsare behöver veta. 

Men ändå. Jag bara WHAT!? Från ena dagen säga att jag ska lita på dig och för det kommer inte bli som förra gången och att du tycker om mig jätte mycket. 1,5 dag senare så får man ett sms typ (tog den tråkiga biten) "jag vet inte vad jag vill.." och nu ska jag sluta skriva, och att jag ska lämna dig ifred. Enligt X (vi kör på X som är hans namn) har allting varit en lögn. Speciellt det X sa för några dagar sen. Jag är i chock, är detta sant? Händer det verkligen mig? Men jag har mina aningar om varför, för jag får ju inte reda på vad som har hänt heller.  För det som har sagts under helgen är absolut inte likt X. Tycker det är supertråkigt detta, för jag tycker om dig och jag tror du tycker om mig också för annars skulle du inte behandlat mig som en prinsessa under denna tid. Jag vet att du läser mina inlägg, och jag hoppas du förstår att du har sårat mig för andra gången. Du är en sådan fin människa, vad har hänt?  Jag tror på dig. Jag tycker om dig, det gör jag.  Vill du få din tid, så ska du få den. Vill du vara ifred så ska du få vara det. Men bara så du vet, jag saknar dig  och din famn redan. 

Kommentera inlägget? Tryck här »

Jag lever, jag lovar, jag lever. Vi börjar få nya rutiner på detta med att bo i lägenhet och lite så.
Jag mår bra idag, min glädje, min lust och min vilja till att göra saker är tillbaka. Allting är liksom roligt och spännande igen. Jag har en sådan sprudlande energi som är obeskrivlig härlig. Allt känns bra. Det tackar jag dig för, för att du ser mig och ger mig glädjen tillbaka. 

Mina, eller ska jag säga våra rutiner börjar bli bra. Jag börjar trivas i lägenheten. 
Men jag har ju som sagt en annan lägenhet på gång, men den trodde jag att jag hade första tjing på men sen så tydligen ska det bli bud på den iallafall. Ajja, tack så mycket för det. Vi får väl se hur det blir med det. Jag ska vara med och lägga bud iallafall, så får vi se vad som händer. Tänker inte lägga ut alldeles för mycket pengar på den heller.  Annars får jag bo kvar här, och sedan kanske flytta/köpa ett hus framöver med någon? =) Återstår och ser... ;)

Men annars då? Jo, jag har tagit tag i promenader och löpningen igen. Känns bra! Vågen har även visat -4kg sen 3veckor tillbaka. Grymt nöjd är jag. 
Hundarna är på hunddagis och de verkar triva väldigt bra. Och det som är ännu bättre är ju att hunddagiset är ju på vägen till jobbet. Så inga omvägar här inte. 

Sen har jag även kollat ut några utställningar som vi ska på, har även nästan bokat in stora stockholm med Malin och Frazze! =) Övernattning och hotellfrukost!  MUMMS! Mer info om utställningarna kommer längre fram. 

Nu ska jag leta efter ett nytt dragsele till Vimsa, hon har ju vuxit lite och behöver ett större. Och så behöver jag lite halsband och sånt om vi ska köra lite drag i vinter. Ojoj, shoppinglistan kan bli lång bara jag tänker efter på vad jag vill ha ;) Frågan är mer VAD BEHÖVER jag? ;)

Nej, nu ska jag och flickorna börja röra oss till sängen. Ny dag, nya möjligheter. 

Kommentera inlägget? Tryck här »

När man ska äntligen få skaffa sig sin efterlängtade valp. Hur vet man att man väljer den ”rätta”? Den rätta som passar just dig?

Min senaste hund så ville jag ha en liten mer tik som jag fick jobba med. Och ja, det kan säga att det har jag fått MEN jag ville ju det också. Jag vet vad jag har gett mig in på. Inte så att det är jobbigt, men det är en tik med lite mer krut i om man säger så. Och jag är jätte nöjd med det, och det ska bli spännande och se hur långt jag kommer att komma med denna dam. För hon är så rolig och det klickar väldigt bra emellan oss.

Men återigen till frågan.
Vad gör ni, hur gör ni och varför har ni valt just den hunden ni har idag?
Är det den som kommer först till dig, den som ligger snällt i korgen/bädden? Den som är nyfiken och går runt, den busigaste av dom alla i kullen?

Jag själv funderade och titta ut noga i stamtavlor, sjukdomar och tävlingsresultat. Jag ville gärna veta lite vad jag får i handen när valpen kommer hem. Fast det vet man aldrig förrns ca 2 år efter valpen har kommit hem. Det är samtidigt oerhört spännande och få följa sin valp och utveckling.



Livet med hund är underbart, ett liv med en bästa vän som ALDRIG sviker dig.

Kommentera inlägget? Tryck här »

Det är alltid något som rör sig i mångas huvuden. Och jag har ställt mig själv den frågan; ”varför tävlar jag min hund?”. Jo, det är ganska enkelt svar på frågan; jag är en liten tävlingsmänniska. OCH jag älskar att träna hund, och hjälpa folk med andras hundar samt se resultaten. Och tävlingen ser jag som ett litet test på vart vi står egentligen i hundträningen OCH för att det är kul att tävla. Självklart blir man överlycklig om det går bra! Och det som är så roligt med att tävla är att man vet ALDRIG hur hunden kommer vara. Antingen kommer hunden tycka det är jätte kul att vara med dig från start till mål, eller så ställer sig hunden och pekar finger för att den inte alls har någon lust att göra detta. På träningsplanen kan man bara bryta och göra om igen. Inte på en tävling, det måste funka!

Jag brukar inte bli nervös, men jag är nervös redan nu. Ska tävla imorgon med min äldre tik i LK2. Så varför jag blir nervös är för att hon har haft knäck i öronen sista 2 veckorna, men det har funkat bra på träningsplanen. Men bara vi har börjat med första momentet så brukar allt lugna sig, och då är det bara att köra på. Och det går som det går, hon är lite ojämn. Men vi ska klara det!
På utställning är det inte alls samma sak, inte alls den dära nervositeten. Där visar jag bara upp min hund, lyssnar på domaren och hoppas att domaren gillar min hund. Visst kan man bli lite ledsen om man åker ut, absolut. Men då är det bara att prova på en annan domare.

Innerst inne tror jag att alla som är intresserad av hundsport är en liten tävlingsmänniska. Vem som har finast hund, vems hund som är mest lydig, vems hund som är mest lättlärd, vems hund som är snabbast osv. För varför går man annars ut på en tävlingsplanen?
Varför går du ut på tävlingsplanen? 

Sen gillar jag känslan av att bli nervös. Det gör allt så mer spännande! ;) För som sagt, en hund kan man aldrig styra.... Idag kan det gå skit bra, imorgon kan det gå åt skogen. Men så är det i hundvärlden, bara att lära sig det. :)

Men en sak som är viktigt.
löm inte att det ska vara roligt att träna hund. Inga måsten bara för att visa vilken bra och fin hund du har. Ni ska ha kul ihop, det ska vara kul att träna. Och är det kul att träna, så är det superkul att tävla.

Kommentera inlägget? Tryck här »


A Golden says;
Show me what you want,
explain me why 
and I will do it.

A Labrador says;
Show me what you want,
forget the why
and I will get out to do it my way.

A Flatcoat says;
I already know what you want
and why you want it,
now step aside
and I will show you
a better way of doing it.

Kommentera inlägget? Tryck här »
Lånad bild Lånad bild

I Onsdags höll jag på att verkligen att dö. Inte för att jag är rädd för ormar, utan för att min äldsta tik alltid är nyfiken fick lukta på en huggorm. Det enda jag såg var att hon hoppade rätt upp och sprang. Och sen skulle hon tillbaka igen. Jag ringde i ren panik till veterinären och rådfrågade symptomen på ormbet. Svullnad och att dom blir väldigt sega. Och för det andra så var vi bra långt bort ifrån bilen. 
Jag kopplade henne, satt mig ner en stund och kände igenom hela hunden flera gånger om. Men nej, ingen svullnad och hon är inte alls seg eller trött. Hon måste haft den turen att ormen "bara" gjorde ett litet varningsutfall eller något. För hon va pigg hela kvällen och visade inte alls några reaktioner på att ha ont. Ibland har man tur. 

Nu har jag haft 2 veckor av 3 av min semester. Och det har faktist varit fullt upp, trodde jag inte. MEN jag har blivit sjuk, eller sjuk och sjuk.. Jag har fått tväront i halsen, så har inte kunnat gjort några avancerade saker. Grymt tråkigt. Men så kan det vara. Jag har iallafall knaprat alvedon och strepsil sen i Fredags, och det är väl LITE bättre. Jag är inte förkyld, har bara ont i halsen och har svårt att äta/dricka. Ajja, jag har en vecka på mig att bli frisk innan jobbet igen. Saknar faktist mitt jobb, skulle faktist kunna tänka mig att börja redan imorgon.. ;p 
 Jag vill även till Ullared och handla, men det får nog bli till hösten istället. Denna vecka som är kvar så ska jag leta efter en klänning som jag ska ha på dopet (x2) och sedan träna hund så vi klarar våran tävling nästa helg. Vi har 3 moment som ska gås igenom idag. Fjärr, apporteringen (hon sätter sig snett när honkommer in) och rutan. Men bara och träna.. 

Jag har även börjat fått träningslusten tillbaka. Inte riktigt allt än, men jag börjar tänka på hur jag ska få till allting. Hur jag gör, var jag ska vara, vad gör jag åt "felen" osv.
 Även stora planer på att starta ett c-prov med Vimsa till hösten. Jag har börjat kommit tillbaka till mitt vanliga jag, och allt börjar bli kul igen. <3
 

Jag gillar dig, du gör mig glad. 

Kommentera inlägget? Tryck här »

SÅdärja! Kom hem i Söndags ifrån Jönköping. Riktigt skönt att va hemma, men det va även kul att gör något nytt. Borta bra, men hemma bäst. Här har ni kritiklapparna för alla 3 dagar.

Dag 1. Dag 1.
Dag 2
Dag 3

Jag är nöjd, men nackdelen med att vara på 3dagars är att det är samma hundar som ställs. Som tur är så är det 3 olika domare och då får man hoppas att alla tycker olika.. Jaja, nu har jag provat på det.

Ikväll ska jag se efter om det är fler utställningar vi ska iväg på. Både på SSRK och SKK. 
Ska ni mina läsare iväg någonstans? =)

Bilder finns på Galleri-2014-Bilder 

Kommentera inlägget? Tryck här »

Följ oss på

Arkiv

annonser