Höst-depp eller saknad? 

Jag måste får skriva av mig lite. 

Jag vet inte om det bara är jag, eller om det är fler som känner nå liknande. 
Jag är inne i en höstdepp-period. Allt är mörkt, tråkigt, ensamt, kallt, osäkert, deprimetande, bajsigt, förjävligt, träligt, muppigt och allt som har med tråkigt att göra. Det är bara sånna där romantiska filmer som bara är kärlek på alla tvkanaler, kärlek kärlek kärlek typ. Och det gör inte saken bättre heller när jag känner en saknad för en person. Och fick reda på idag (har pratat med X idag) att "det är försent" för att göra något åt det. Mitt hjärta gick i tusen bitar, mina tårar rann och min lust till att göra något bara försvann. Jag bara sitter och inte orkar och vill göra något. Jag är tom, en halv människa. Hundarna känner att det är något med mig för de har aldrig varit så nära som de är nu. 

Men sen kommer det till frågan. Är det närheten samt tryggheten eller personen som jag saknar? Eller tryggheten som jag hade med personen? Varför ska liksom dessa känslor komma nu? Är det höstdepp-period eller är det en saknad efter något? Eller en kombo? VARFÖR SKA DETTA KOMMA NU?! 4 månader senare efter att vi gick isär? Vad jag känner nu så är det dig jag saknar. 
Jag saknar dig, för du är väldigt fin person. Och efter idag så hoppas jag du förstår allt jag har sagt. Och kommer att fundera på allting. Människor förändras, även jag - jag lovar. 

Men vad ska man göra? Det är väl bara att acceptera läget och låta det gå som det går. Vad som händer i framtiden är ingen som vet. Hoppet är det sista som överger människan. 
Det jag vet just nu är att jag ska prioritera mig själv, hundarna och att "göra hemma-trevligt" i lägenheten. För det behövs..  

Nej nu har jag nog skrivit av mig lite. Tack och ett stort plus till den som orkade läsa.  <3

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Bloggarkiv

Länkar